FEELINGS AND THOUGHTS ...

Imorgon drar skolan igång igen ..  Nej usch jag vet inte riktigt hur jag ska klarar pressen denna gången faktiskt. Kommer det bli svårare? Kommer det bli jobbigare? Kommer dom förbaskade redovisningarna bli fler? Och dom där högläsningarna, kommer jag klara dom? Alla läser ju mycket bättre än vad jag gör. Vad ni ser nu är osäkerhet, panik, stress och dåligt självförtroende. Som jag haft i alla dessa år i skolan. Och vill ni veta? Det känns som jag är ensam om att ha så mkt stress och höga krav på mig själv. Jag hatar att redovisa, verkligen hatar! Dagen innan gråter jag, på morgonen och ibland kan det vara precis innan. Jag känner dåligt självkänsla, hur ser jag ut, tänk så går det fel, alla andra gör det mycket bättre än mig, tänk så stammar jag, tänkt så läser jag fel, och nej jag är röd i huvudet! Alla dessa tankar som flyger runt i mitt huvud och gör mig galen. Matten som jag kämpar med, i skolan och på sommarlovet. Engelskan som jag aldrig räcker upp på för jag är rädd att det ska bli fel, jag läser aldrig högt på SO för det är jobbigt för alla läser bättre än mig, NO är jobbig för att alla dom där konstiga orden man ska lära sig osv, idrotten där alla är bättre och har bättre kondition är till och med jobbig. Allting är jobbigt .. Allting .. Vet inte vart jag ska ta mig till. Kände att jag behövde skriva av mig lite .. Allting handlar om dåligt självförtroende och för höga krav. Hur ska jag ta mig till? Vad ska jag göra?

jag tycker du inte ska ha för höga krav och var inte rädd för betygen.

jag har ett tips med betygen, att första terminen jobbar du på som vanligt och får din första betyg & då vet du ungefär hur du ligger, och då kan du höja dig utifrån de. prata med lärare om vad du ska göra för att höja dig! :)

alltså , fan vad skönt det känns att jag inte är ensam om det där med redovisningarna och det. känns som om det var jag själv som skrivit det där. jag gråter alltid på kvällen innan och ibland blir jag så nervös när jag står där att det känns som om jag ska svimma så jag får hålla i mig i ngt.. jag vet hur det är... men du kommer säkert klara det utmärkt :) och betygen är inget att oroa sig för , lovar :)

hjärtat? håller med dig, till tusen. känner exakt likadant

du är verkligen inte ensam, jag har suttit och gråtit och sånt, för ja är verkligen rädd att ja inte ska nå upp till målen i matte, so, no och spanska..

du ska vara glad att du går i den högre gruppen i matte, du har inte oika mycket press och stess på dig där, där jobbar jag med femmans, sexans och sjuans matte och hela detta året har ja jobbat med allt som man gjorde i femman allt i sexan och alltid sjuan, ja har verkligen kämpat.

på engelskalektionerna, ja vet att du hatar att redovisa, endån börja ja gråta förra gången du gjorde de, för ja tänkte, hon klarar de, hon är duktig, nina, min kompis. ja börja ju gråta för du va så kollusalt duktig nina !

i non, ja tror alla tycker det är svårt med alla dom kemiska tecknena och sånt, ja, det är verkligen svårt, men man måste kämpa kämpa kämpa, även om man inte vill är sur och arg och inte kan, så måste man försöka.

du vet att ja har haft jättedåligt självförtroende, verkligen, det är de som står i mina omdömen, du måste tro på dig själv, det står i varje ämne, förutom idrott, för där har ja kontroll, där ja vet hur man gör.

du känner säket att du är jätteduktigt på ett eller flera ämnen du också, och det är jättebra om du säger till dig, jag är bra, jag duger. ja räcker till.

och om du tar emot kommenterar som ja säjer, du är söt nina, då säger du tack!

för det stärker ditt hjärta, och du kommer att må mycket bättre om du slutar tänka på att du inte kan, inte vill, och inte idag.

du måste tänka, jag kan, jag vill, jag ska !!!

så ska du se att allt ordnar sig till slut, det lovar jag dig, bara du försöker ge detta med självförtroene en chans !

älskar dig, <3

vadå alla läser bättre än vad du gör? skojjar du med mig? titta bara på mig, du ska va stoolt kvinna!

<3